Den Mossgröna HBT-bloggen

TV- och filmtips

2009-11-21T02:02:00.013+01:00

Som våra trogna läsare redan vet så gillar vi HBT-historia. Och den gångna TV-veckan har faktiskt bjudit på en del intressanta saker kring just det ämnet.

Håller vi oss, till att börja med, inom Sveriges ramar så sändes en intervju med Hedvig Roos i programmet ”Go’ kväll” där hon berättar om barndoms- och ungdomstiden som kom att få henne att känna sig som en riktig outsider. Det var ju nämligen så att den gamla goda tiden, som vi alla vet, helt enkelt inte tolererade HBTQ-identiteter. Det ”fanns inte” eftersom närapå ingen vågade skylta med det. Tiden på flickskolan i Sundsvall kom därför att bli en mycket ensam tid, rent känslomässigt.

Hedvig, som också valt att gå under namnet ”Kungsholmsflatan”, var dödligt förälskad i en klasskamrat och även en lärare på skolan. Se intervjun här [som börjar fem minuter in i programmet].

Vi fortsätter vidare till Amerika och en sevärd filmdokumentär som heter ”Fabulous! The story of queer cinema” och visades på kanalen Silver i dagarna. Dokumentären tar upp utvecklingen på homofilmsfronten i USA från 40-talet och decennierna framåt till idag. Intervjuer med skådespelare, filmmakare osv. varvas med olika milstolpar till filmklipp inom både lebb- och böggenren. HBT-faktorn är med andra ord otäckt hög dokumentären igenom på sina 80 minuter! Vi vill dock utfärda en varning för en äkta "amerikansk Tiina Rosenberg" som gör sig påmind lite då och då, om man är känslig.

Igenkänningsfaktorn gör sig även starkt påmind de gånger intervjuoffren tar upp dendär lite svårbeskrivna känslan man som Mossgrön (eller vilken färgkategori man nu tillhör) kunde, och fortfarande kan, sitta med: Att det sannolikt är en helt annan grej att, som minoritetsgrupp á la HBTQ, ta del av heteronormen som man mer eller mindre ständigt matas med både framför tv’n och på filmduken som i resten av samhället. Man är uppväxt med att det är en självklarhet och att ”det där andra” är lite mer… gåtfullt och svåråtkommet. Just därför vore intressant att fundera utifrån ett perspektiv där vi vänder på det och tänker oss att alla gula heteros vore uppväxta med en majoritetsuppvisning av en mer homoinfluerad modell i tv-rutan. Eller, kanske ännu mer intressant: hur skulle det kännas att tillhöra dendär självklara majoriteten exempelvis just i en position hemma i tv-soffan? -En ständig dominans i tablån med karaktärer, och andra personligheter, man kanske skulle kunna identifiera sig med på ett helt annat sätt? Duon vet inte och kommer kanske aldrig att få veta hur den känslan är, men det är ju ändå fascinerande att tänka tanken. Kanske skulle det bara bli tråkigt om allt bara var serverat hela tiden?

Btw: Har man Silver, men missade dokumentären, så håll utkik efter eventuellt kommande repriser. Annars finns den på Amazon (ni minns, den familjevänliga shoppingsajten).

-------

Andra bloggares åsikter om HBT-historia, identitet, Go’ kväll, Fabulous! The story of queer cinema, tv, film, dokumentär, USA, filmhistoria

Det komplexa med fjollornas fjolla; Alexis Colby

2009-11-07T16:40:00.011+01:00

Det finns ett läggningsproblem. Ett allvarligt problem som någonstans gör det rimligt att fråga sig om inte hela HBT-världen, på sätt och vis, är i gungning.

Är det överhuvudtaget möjligt att det finns någon endaste liten lebba därute i världen (alla kategorier: alltifrån mossgrön till butchorange) som finner den minsta dragning till någon som Dynastykaraktären Alexis Colby?

”Klart det måste finnas”, kanske somliga av er tänker nu…”hon är ju kvinna!”. Och visst är hon det, förvisso, men det uppstår ändå en stark grumlighet här.

Vi har naturligtvis djupgående ställt oss just den här frågan. Funderat och funderat… Och det kan helt enkelt inte vara rimligt. Se på henne! Upplev! -Hon är ju fjollornas fjolla personifierad.

Vår slutsats är därmed följande: För att sitta på förmågan att kunna dras till henne så måste man helt enkelt höra till en av kategorierna bögar, eller ingå i genren såkallad faghag. Det finns ingen annan förklaring, allt annat är fullständigt otänkbart.

Och gällande de heterogula män, som läser detta och eventuellt kommer på er själva med att finna henne det minsta attraktiv, har vi ett råd: Ta Er en ordentlig titt i den egna läggningsgarderoben och kom ut när ni känner er redo att möta världen som nykläckta bögar. Vi står där och tar emot er då all sorts amour trots allt räknas och egentligen inte är något att göra narr av.

--------

Andra bloggares åsikter om Alexis Colby, Joan Collins, Dynasty, Dynastin, tv, karaktär, bög, faghag

UPDATES FRÅN DUON:

2009-11-01T15:08:00.007+01:00

Som alla våra fans redan upptäckt, så händer det saker i världen just nu. Vi ska försöka göra en lista på saker som folk behöver veta:

1) Duon har börjat twittra - och självfallet talas det om vår twittersida i landets fikarum.

2) Zelda fortsätter missköta sitt jobb som Den Mossgröna Duons agent. Under de senaste veckorna har vi kommit på denna wannabe-lesbian med att sova på jobbet, försöka sno Ru's mat (Ru = Ninas katt), sticka hål på Evas röda säck (den Eva sitter i när hon ser repriser av Dynasty på kvällarna), äta äckligt många Budapest-bakelser samt göra suspekta uttalanden om att "alla bögar är mer eller mindre labila". Duon ber om ursäkt för allt detta, och lovar att ha bättre koll på vad Zelda gör i framtiden.

3) Ian Wachtmeister har gift sig, med Alf Svensson som vigselförättare (vilket ni som följer vår Twittersida naturligtvis redan känner till). Vi mossor gläds med Ian och Alf och önskar innerligt att dom stannar i Italien för all framtid. Vi hoppas också att Ian frågade Alf, innan vigseln, om det kändes ok att viga två människor av motsatt kön. Det här med valfrihet är viktigt för "Guds män".

4) Dokumentärserien Dramat i TV-soffan, på Kunskapskanalen, är nu framme vid avsnittet om Göteborgsrealismen. Bänka Eder framför TV:n kl 20.00 på torsdag.

5) Leif GW Persson bar återigen en mossgrön väst i Efterlyst, och vi tackar honom härmed återigen för stödet!

6) Lesbianer får nu viga sig i kyrkan. Duon oroar sig för tuppkammar och bitchighet i prästers närvaro.

7) Under den senaste veckan har kristdemokraternas ledare, Göran Hägglund, setts bära en rosa samt två lila slipsar. Detta har gjort att tisslet och tasslet återigen är i full gång i Stockholms bögvärld.

//Duon - tackar för denna gång.

ZELDAS NYHETSBREV 3

2009-09-01T23:28:00.002+02:00

Hej alla mossfans. Det är jag. Zelda.

Jag har fått många mail den senaste veckan från er fans. Ni har frågat var Duon håller hus. Jag kan härmed berätta den smaskiga nyheten att mossorna just nu arbetar på en pjäs! Needless to say: det blir en pjäs som kommer skaka om i samhället.

Cheers,
Zelda

Påminnelse

2009-08-18T23:33:00.003+02:00

Vi vill påminna om att vi även finns på danska. Då som: Den Mossgrøne Konst.

DUON SÅG GÖRAN HÄGGLUND PÅ TV IKVÄLL!

2009-08-02T23:41:00.003+02:00

Han satt där, under en presskonferens, i ljuslila skjorta och silvergrå slips.

Alltså...snälla Göran...PRIDE ÄR ÖVER FÖR I ÅR! Sluta upp med att trycka upp det där bögmodet i ansiktet på folk!

Man blir trött...

Mossgreen Televisions dokumentation av Prideparaden

2009-08-02T18:36:00.002+02:00

----------
Andra bloggares åsikter om pride, stockholm pride 2009, prideparad, hbt, hbtq, youtube

Bilder från Prideparaden

2009-08-02T18:11:00.003+02:00

Igår for Prideparaden fram genom Stockholms stad. Vi var där, tillsammans med vår rose vän Anders, för att se hur paraddeltagarna skötte sig. Här är lite bilder som togs:

----------
Andra bloggares åsikter om pride, stockholm pride 2009, hbtq, homosexuella, lesbianer, bögar, queer, gay

MOSSORNAS INTERVJU MED PSYKBRYT-JONAS:

2009-07-31T23:58:00.007+02:00

Som ni säkert redan insett, så är Psykbryt något av en "syskonsida" till mossbloggen: den är vågad, intelligent, kulturell - och den besitter en humor bortom denna värld!

Duon har fått äran att intervjua Jonas Alvunger (Psyk), men innan Ni tar reda på vad han svarade så vill vi att Ni går in på Psykbryts Facebook-sida och anmäler Ert medlemskap. VA?!

Ok, here we go:

1. Förtälj lite om dig själv: Vem är egentligen den rosa mannen bakom Psykbryt?

Oj, vilken bra fråga! Jag tycker nämligen inte alls om att prata om mig själv, oftast för att jag tycker att det finns så mycket mer intressanta saker man kan prata om istället. Men för att svara på er fråga och berätta lite kort om Psykbryt: Bloggen startades för ungefär två år sedan av mig och min medskribent Bryt; idag är vi tre skribenter men vi skriver olika mycket i perioder. Tidigare har jag gjort ganska mycket och bott runt i olika städer och länder, men större delen av mitt vuxna liv har jag arbetat med försäljning och sånt som angränsar lite till kulturbranschen. Nu ska jag sadla om och läsa programmering. Jag ska jobba på internet!

2. Berätta om huvudsyftet bakom den högst levande och aktiva Psykbrytsajten! Vad driver dig att hålla igång med skrivandet?

Faktiskt så var det länge sedan vi hade ett uttalat och konkret syfte, idag är det väl snarare så att vi har en förkärlek att skriva om vissa ämnen och företeelser och då gör vi det helt enkelt det. Psykfall, diagnoser, dikter, om andra bloggar, montagekonst, nya ord, hbt, arslande, recept, medicin, dosetter, mode, politik, litteratur - vi vill att så mycket som möjligt ska få rymmas under samma tak! Vad andra läser in eller hur de läser Psykbryt får ju stå för dem, men vad jag vill förmedla är en lite mer humoristiskt bild av psykisk sjukdom och av mig själv. Att man luckrar upp stämningen och begreppen lite. Med detta sagt vill jag inte säga att jag aldrig skriver något som jag ser som allvarligt eller viktigt, för det gör jag ofta. Till exempel har jag nu under Stockholm Pride haft en serie av inlägg som fokuserat på minoritetsgrupper i kubik, t ex funktionshindrade HBT-personer eller om begreppet Psykradikalism. Den senare sammanfattar väl min hållning om vilken typ av generell attitydsutveckling jag vill främja bland de som är drabbade av psykisk ohälsa. Jag vill mena att den för vissa är livsnödvändig.

Sedan har vi i perioder varit mer och mindre politiska, bland annat engagerade vi oss mycket i den försämringar av socialförsäkringssystemet som Alliansen gjorde, men vi skriver inte för något speciellt parti utan mer i sakfrågor. Annars är nog den största drivkraften för mig att det är väldigt inspirerande att skriva en blogg som jag vet att andra i sin tur inspireras av. Jag har hört många säga att de tycker att bloggen är bra, rolig och viktig. Så länge det är så kan jag inte sluta blogga.

3. Just nu pågår de årliga Prideaktiviteterna för fullt i Stockholm: Hur Prideengagerad är du?

Vad är mer och vad är mindre intressant under denna hbt-politiska festival?

Det finns jättemycket som för mig är helt ointressant. Och jag är ingen festivalmänniska och definierar inte mig själv som HBT-aktivist, däremot är jag en lyssnare och kanske lite analytisk och tänkande till min läggning. Därför har det blivit så att jag har hängt en del på Pride House och tagit del av seminarierna. Det här har varit väldigt utvecklande och också något som bara finns en gång om året - de övriga momenten i Stockholm Prde finns ju jämt och överallt annars i samhället som stort också.

4. Årets Pridetema går i den gula färgens tecken och är: ”Hetero”. Vi vet sedan tidigare vad exempelvis lebbor och bögar sysselsätter sig med om dagarna (d.v.s.: lebborna dricker te, är arga, klappar katt samt får inga män för att de är för fula och bögarna är lössläppta schlagernördar som driver runt med sina böjda handleder i rosa bo’or). Det där känner vi ju till. Men vad håller sig heterofolket till för typ av aktiviteter, tror du?

Den mest populära aktiviteten för heterosexuella under Pridefestivalen är väl att gå och titta på Pride-tåget, och även om många naturligtvis också går på seminarier eller hänger i Pride Park så tror jag att det är mindre instresse för dessa saker, ändå. Inte minst märks det på hur media hanterar Pride. Visst, jag kan förstå tjusningen med paraden; det är ju inte ofta staden fylls av så mycket färger och olika typer av människor samlat i en parad, men för mig känns det som att Pridetåget har tappat lite av sin betydelse. Kanske för att det känns väldigt opolitiskt och att "kampen" bara verkar handlar om att olika HBT-personer och företag ska visa upp sig. Vad är meningen med det? Jag vill se mer aktioner och fokus på ord och debatt, mer spjutspets och edge. Och man måste inte gå i paraden. Faktiskt har jag stört mig en del på den debatt som varit i media om t ex Bajen Fans. Som jag ser det måste engagemang för HBT (eller för något annat) finnas även i vardagen, och det här tycker jag är viktigare än att alla måste gå i prideparaden (för att annars är man homofob). Jag tycker att man ska prata om frågorna om könsidenitet och könsuttryck med människor man har i sin närhet: det är där jag gärna ser att Tema: Hetero landar. Men tyvärr landar det väl alltför ofta i uppseendeväckande bilder på pridetåget i Aftonbladet, och även om jag vet att Pride är mer än så befäster detta en viss fördom som finns hos andra. Det här handlar också om att jag tycker att mossmedia * behandlar Pride lite konstigt (eller om de nu bara ger folk vad de vill ha och förväntar sig...).

* Duon ställer sig mycket tveksam till detta ordval: det är vi som är mossmedia!

5. Hur ser din bekantskapskrets ut? Hur många av dina vänner är hetero, och hur många är hbt:are?

Jag har många bekanta som är HBT (många bekanta överhuvudtaget, fast få vänner). I den närmaste kretsen är väl hälften HBT-personer ungefär. Men jag rör mig väldigt lite i gayvärlden. Jag väljer bort gayklubbar och QX, jag känner mig alltför negativt påverkad av den krassa och hårda människosynen även om det naturligtvis finns undantag. Förra hösten hade jag en profil på Qruiser som jag i efterhand har förstått faktiskt var ganska så psykradikal. Jag skrev om mitt psykiska mående i dagboksform - och det var visserligen en del som hörde av sig och tyckte att det jag hade skrivit var bra eller fint; samtidigt det fanns också andra bipolära som kontaktade mig eller andra som kände igen mina känslor och ville veta var de kunde få hjälp. Men annars var mina känslor och upplevelser inte värda existens där; jag sågs väl som för konstig/icke ämnad/ovärdig/psykstörd och Qruiser är väl primärt en dejtingsajt. Om du är psykstörd, sitter i rullstoll eller har något annat funktionshinder får du svårt där. Vem fan vill dejta en sån jävla människa, när det är idealbilden av den manliga, vältränade, rika och übersociala bögen som gäller? Det säger en del om synen på det som avviker från normen, eller kanske om solidaritetsbegreppet som helhet; det är sannerligen inte på topp inom HBT eller i samhället som stort. HBT älskar heteronormen, i många avseenden.

6. Vem/vilka, förutom Duon, är viktiga inslag i dagens hbt-kamp, på svensk mark, och varför?

Alla som vågar förändra, alla som driver sakfrågor och är experter inom sitt område. Förutom Duon måste jag nämna Susanna Petersdotter och Sofie Wahlström bakom begreppet Psykradikalism, och även Immanuel Brändemo och AspieQueer-gänget. De här frågorna är i dagsläget för små och jag vill få upp dem på agendan och tror att de har mycket att ge i andra sammanhang än just bara Pride: världen har så mycket att lära om människosyn och hur olika vi människor är.

7. Har du någon särskild internationell favorit på hbt-arenan? Vad har denna i så fall gjort för att förtjäna ditt beröm?

Jag har ju hört ryktas att min favoritartist Sheryl Crow är bi... Haha, skämt åsido! Nej, men jag kan faktiskt inte komma på någon. Men jag kan säga så här, att alla som i Sverige engagerar sig internationellt i HBT-frågor, de förjtänar en stor eloge. Tillsammans med namnlagstiftningen - att man ska få lov att kalla sig vad fan man vill, även i Skatteverkets register - och att sjukdomsstämpeln på transexualism måste bort ser jag de internationella HBT-frågorna som de mest viktiga i Sverige i framtiden. Och glädjande nog är det en del på gång, bland annat är ju Sverige med och stöttar Europride i Warszawa 2010 och RFSL bedriver en del internationella projekt. Men det behövs mer.

8. Vad misstänker du kan vara det knivigaste att komma ut ur garderoben med i dagens samhälle (om du är tvungen att välja): Att outa sig som ickehetero eller att outa sig som psyksjuk?

Jag tror att det beror helt på var man befinner sig i livet och på de människor som finns i ens omgivning. På de flesta arbetsplatserna kan jag tänka mig att det är värre att komma ut som psyksjuk jämfört med att berätta att man är homo eller bi, med eventuell diskussion/förvirring kring det här med sjukskrivning som följd. Det finns ju nämligen en bild av att alla som är psykstörda är sjukskrivna, och det här stämmer verkligen inte. Många bär på sina funktionshinder eller sina psykiska besvär utan att säga ett enda ord om dessa och det här vill jag gärna se en ändring på. Här kan HBT-rörelsen ses som en förebild, att "komma ut ur garderoben". Sedan ska väl inte psykstördheten (eller HBT för den delen) bli den enda komponenten i ens identitet, men faktiskt tror jag att det finns mycket att vinna genom att söka omgivningens förståelse eller stöd, och även om man naturligtvis stöter på fördomar och oförståelse så får man se det som att man gör samhället en stor tjänst genom att försöka slå hål på alla dessa förutfattade meningar. Det blir bättre!

9. Har du faghags som flockas runt dig? Om så är fallet: Vad tror du dom vill, egentligen?

Faghags tycker nog inte om mig. Jag är för flatig.

10. Du verkar vara en sann och trogen ordsvärmare: Vilket ord har gått mest varmt hos dig under sommaren?

Sommartid kommer det inte lika mycket ord till mig som vår och höst. Men de nya ord jag hittar på samlar jag upp här och här finns en "Best of 2008". Och vad gäller frågan om vilket som gått mest varmt så får jag väl ändå svara "arsla". Kanske tur att min dator har en så bra fläkt?

Duon mosstackar Jonas för dessa makalösa svar, och ser till att arsla oss in till Psykbrytets YouTube-kanal och spana runt (det krävdes bara en litten glutt för Duon och Zelda, för att inse att vi kommer kolla in dessa videos många gånger)! Bland Psykbrytarnas alla makalösa videos vill vi slå ett extra slag för Ranelid-filmerna!

Fler Psykbrytar-inlägg vi rekommenderar: Mobilstrumpans dödsryckning, Arslar mest som arslar bäst, Att visa sitt rätta ansikte, och att blunda för andras, Transattacken mot Göran Hägglund, Dosetter från Varsam: Emelie tipsar, Det devalverade humankapitalet, Den Mossgröna HBT-bloggen: Psykbryt intervjuar, 13 texter om värdelösa fraser.

Flatan och bögen

2009-07-31T18:22:00.010+02:00

Tar tillfället i akt och passar även på att rekommendera en intervjuartikel ur Aftonbladet, publicerad idag, som jag tycker både är träffande, passande och kul sagt om homosexuella.

Ni får upp den genom att klicka här.

Cheers,

Zelda.

ZELDAS NYHETSBREV 2:

2009-07-31T17:16:00.002+02:00

Hej alla mossfans! Zelda här.

Jag vet att ni är väldans nyfikna på vad duon kommer ha för sig under de närmaste dagarna. Jag, Zelda, hade förmånen att tala med dem båda två på Skype igår kväll - och jag kan lova att de hade en hel del bus för sig!

Tydligen åker Duon tillbaka till hufvudstaden imorgon. I hufvudstaden kommer de bevaka det syndiga Pride-tåget, och förhoppningsvis göra en film om denna snuskiga företeelse. Efter detta upptåg (ursäkta ordvitsen), så kommer mossorna planera höstens Nallande, samt arbeta lite på The Book.

See you soon!

Cheers,
Zelda

Pride House + sexualitets- och könsrangordning

2009-07-30T17:48:00.012+02:00

Igår begav vi oss till Pride House, eller vad som i normala fall (med betoning på ordet normal) går under namnet Kulturhuset vid Sergels torg, och utrustade oss med gröna pappersarmband. Vi pejlade av läget i byggnaden och försökte känna efter på ett ungefär hur mycket hbtq-stämning som rådde därinne egentligen. Och var ska man egentligen börja? Vi blev bl.a. på det klara med att schackspelande tycks vara ett riktigt böggöra och att transor till sparbössor ville ha pengar till välgörande ändamål.

Vi tog en fika (ja, t.o.m. fikan med sina rosaskimrande mazariner kändes supergay!), med överskådlig utsikt över Plattan, och kände att vi hade full koll på hbt'are och resten av folket som drog runt därnere. Av allt spännande vi såg kan nämnas en faghag i riktigt skrikiga rosa byxor + kvinnor med stubb.

Efter att ha besökt läsesalongen släntrade vi in i Klarabiografen för att lyssna på ett seminarium som hölls av ett fyrtal medlemmar ur Liberati. Huvudämnet, som kom att diskuteras, var hbtrörelsen och feminismrörelsen som behöver samarbeta bättre (istället för att det även inom hbtgruppen ska behöva råda en mätbart lika märklig kvinnosyn) och tillsammans stå upp för den heteronorm som i allra högsta grad råder i samhället, där heterosexuella män står högst i rang.

Att istället för att gå i heteronormens ärenden, genom att kvinnor hackar på varandra, att transsexuella trycks ner av hbt-folk, att man utser sig själv till ett offer etc. etc., så varför inte istället stärka varandra och föra en ännu starkare gemensam kamp mot något bättre?

"Vadå, det har ju hänt jättemycket de senaste åren, till fördel för både för kvinnor och hbtpersoner", kanske någon därute tänker? Men har det verkligen det? På vissa håll, inom somliga enskilda frågor, jovisst, men då blir ju samtidigt mentaliteten lite av den sorten att: "Nu har ju dom där homosexuella fått sina äktenskapsrättigheter och kvinnor ses automatiskt inte behöva vara bundna till stereotypa hemmafruroller längre - så vad klagar man på och hur länge ska det fortsätta gnällas? Blir de aldrig nöjda?".

Det är som att det förväntas att man ska vara tacksam för det man ändå får, trots allt, även om det, fortfarande, knappast innebär likvärdiga rättigheter eller förmåner (kalla det vad man vill) i jämförelse med dem i toppskiktet (läs: man. vit. heterosexuell.).

Till er som ej var där och lyssnade på plats: en digital variant på Newsmill (och glöm för all del inte att läsa alla snygga efterföljande kommentarer, om ni har tid).

----------

Andra bloggares åsikter om pride, pride house, kulturhuset, politik, hbt, homosexualitet, transsexualitet, heteronorm, patriarkat, seminarie, Liberati, Alexander Bard, Amanda Brihed, Seved Monke, Louise Persson, feminism, rang

Ställda mot frågeväggen

2009-07-28T21:43:00.005+02:00

Jonas, mannen bakom bloggen psykbryt.com, har intervjuat oss i dagarna. Vi har bl.a. fått svara på frågor om vad vi främst brinner för i hbt-sammanhang och utifrån vilka kriterier vi väljer/har valt våra egna intervjuoffer som vi delat med oss av här i bloggen under våren och försommaren.

Läs hela intervjun här.

Eftersom vi är minst lika nyfikna på intervjuaren själv kommer en utfrågning med honom att publiceras härinne i dagarna. Härda ut!

----------

Andra bloggares åsikter om intervju, hbt, hbtq, psykbryt, psykbryt.com, lesbiskt, homosexuellt

ZELDAS NYHETSBREV:

2009-07-19T14:24:00.002+02:00

Hej alla mossfans!

Jag, Zelda, kommer hädanefter köra med ett nyhetsbrev en gång i veckan. Den Mossgröna Duon har bett mig att, på en mer regelbunden basis, uppdatera er fans om vad som händer i Den Mossgröna Världen.

Den kommande veckan är det jag, Zelda, som står för grovarbetet. Jag håller just nu på att samla ihop de erbjudanden Den Mossgröna Duon fått de senaste veckorna: tanken är att jag ska presentera alla idéer för Duon här i slutet av nästa vecka, så lebborna kan ta ställning till vad de vill tacka "ja" till. Jag kan ju redan här avslöja att Duon blivit ombedd att ge ut en bok, skriva en pjäs, skapa musik samt delta i offentliga debatter. Och känner jag Duon rätt, så lär lebborna vara sugna på att säga "ja" till det mesta.

Nu till något helt annat: många läsare har skrivit och frågat vem jag, Zelda, är. Jag kan väl avslöja att jag är gul till min läggning, att jag är utbildad eventfixare, att jag är singel och äger en katt (så någon liten lebba bor det kanske inom mig trots allt). Jag är ett stort fan av Tom Jones, och gillar att vandra i bergen på min fritid (som eventfixare och agent åt Den Mossgröna Duon så har man dock inte så mycket av varan fritid).

Det var väl allt för denna gång.

Cheers,

Zelda

UPDATES:

2009-07-19T00:22:00.005+02:00

För det första så vill Den Mossgröna Duon tacka alla sina fans för den fantastiska responsen på sommarbrevet till Hallongrottan! Många fans tyckte det var jättespännande att höra Den Mossgröna Historien so far (vilket jag också tyckte: jag måste erkänna att jag inte hade totalkoll).

För det andra så kan jag tala om att juni månads konstverk redan är slutsålda. Så är det med Den Mossgröna Konsten: man måste vara ute i god tid om man vill lägga vantarna på Duons konst. Duon hälsar att det förmodligen komma dröja några månader innan de kan måla några nya tavlor: de har fullt upp med en rad nya projekt. Men Ni vet vad man brukar säga: "den som väntar på något gott" osv...

De senaste veckorna har jag fått en mängd frågor rörande Duons semester. Fansen vill veta var de håller till och vad de pysslar med. Vad jag fattat så ser de framför allt till att ta det lugnt (så lugnt man nu kan ta det när man både pluggar och arbetar), men det är nog ändå troligt att de besöker Pride någon dag eller två. Och känner jag Duon rätt (vilket jag börjat göra vid det här laget) så lär de nog passa på att Nalla lite också här på sensommaren.

Cheers,

Zelda

VI VILL BARA ATT NI SKA VETA....

2009-07-17T01:28:00.003+02:00

...att Nalle inte bara är Club Goa's stora stjärna - han är hela världens stora stjärna!

//Den Mossgröna Duon - som tagit semester från bloggandet, men aldrig tar semester från Nallandet!

Sommarbrev hos Hallongrottan

2009-06-23T23:00:00.004+02:00

Den chica feminism- och hbt-nishade bokhandeln, Hallongrottan, bjuder sina läsare runtom i cybervärlden på en radda sommarbrev, från den 15 juni till 1 september, med olika gäster som bjudits in till att skriva.

Hallongrottan om idén:

Tanken är att läsarna ska få en glimt av alla de spejsade
feminist/HBT-grejer som pågår i Sverige (och delvis utanför), som annars kan vara svårt att få någon inblick i om man inte känner någon av de inblandade. Samtidigt får skribenterna möjlighet att synliggöra sin verksamhet eller sitt perspektiv för en läsekrets som de kanske inte annars har tillgång till.

Idag publicerades ett sommarbrev från Duon där vi bl.a. går tillbaka lite i tiden gällande hur, och varför, vår rörelse kom till från första början. Det går att läsa >>här<< på hallongrottans hemsida.

----------
Läs även andra bloggares åsikter om sommarbrev, Hallongrottan, hbt, feminism, litteratur, hbt-litteratur

VÅRA NYA KONSTVERK:

2009-06-22T00:23:00.006+02:00

[SÅLD]

Vi ber om ursäkt för att vår agent, Zelda Heidi Polman, inte lyckades scanna in konstverken i sin helhet (hon har ännu mycket att lära).

Needless to say: vi är oerhört stolta över det vi skapat (speciellt över hyllningsteckningen till Siewerts nya TV-kanal). Man kan köpa konstverken genom att sända oss ett mail: de kostar 100 kr styck, och det är "först till kvar'n" som gäller.

11 snabba med: Micke Wennborn

2009-06-20T01:10:00.010+02:00

Dags för en ultimatning igen! Den här gången har turen kommit till Micke Wennborn, som huvudsakligen är aktuell med Py Bäckmans nya singel, och till hösten kommande album, samt ett nytt album med Jan Johansen (+ tillhörande PR-gig). Förutom det är han involverad i musikprojekt (av varierande deadline, rent tidsmässigt) med namn som exempelvis Christina Blendea, Emma Varg och Erika.

The Ultimatums:

1. Häst eller bil?
Jag älskar förvisso mina BMW´s, men jag pysslar inte med dom för att det är kul, utan för att det ska vara bra skit. Det är bara åka [fort!] som är kul, inget egentligt "bilintresse". Hästarna däremot pysslar vi med för att vi gillar dom. Ska jag vara ärlig är jag nog pyssligare än Nath där...

Häst!

2. Christer Björkman eller Bert Karlsson?
Släppa brakskitar vid middagsbordet. Han har ett fantastiskt bordsskick den där Karlsson... Christer!

3. Star Trek eller Star Wars?
Give yourself to the dark side! Star Wars givet!

4. Göran Persson visar sina tår i tv eller Göran Persson snor löständer i affär?
Han ledde partiet som stjäl från dom som gör nåt för att ge till dom som inte lyckas göra nåt... Snor i butik känns närmast hjärtat!

5. Pirater eller Kristdemokrater?
Religiösa fundamentalister ger mig the creeps... Massa skitkorkade ideer om abort, om att homos inte ska gifta sig och faan vet vad, men när vissa partier blir enfrågepartier [läs Parasitpartiet] så tvingas man ibland åsidosätta sånt för att ett parti har ett bra ställningstagande i något som är en prioriterad kärnfråga för mig. Tex gällande fuldelning/IPRED etc...
KD!

6. Sound Of Music eller One More Time?
Snärtpop eller ljudlandskap... OMT var oerhört välgjort, men jag gillar enkel pop som smäller på av helvete - Sound Of Music!

7. Café Opera eller hemmakväll?
Cafet var ju mitt hem en gång... men bortsett det - hemmakväll!

8. Kaffe eller cigg?
Migrän eller klättra på väggarna... Hmmm... Cigg får det bli!

9. Nalle Knutsson eller Jugge Nohall?
Dom där två. Dear God... Men Jugge då? Baserat på tesen "Nalle gör väl det mesta fel, men Jugge lyckas inte ens med det - alltså gör han mindre skada..."

10. Dansband eller rock n roll?
Som Barbados låter idag, eller Style 89,är hårfint... och det var ju "rock". Det var i alla fulla fall inte "dansband"... men... Rocknroll!

11. Py Bäckman eller Gina Jacobi?
Med risk för att följa strömmen då, men... Py!

-> Mer Wennborn på MySpace.

Video: Rock n roll med Wennborn i Jan Johansens "Fri":

----------

Andra bloggar om: Micke Wennborn, Py Bäckman, Jan Johansen, musik, ultimatum

Ny blogg - samma innehåll

2009-06-20T01:03:00.010+02:00

Från och med...NUUU bloggar vi vidare på detta plejs istället för den gamla Metrobloggen..!

Vi hoppas våra läsare ska trivas lika bra som vi härinne. Enjoy!

HEJ ALLA MOSSFANS!

2009-06-17T00:44:00.001+02:00

Zelda heter jag, och jag kommer från och med denna dag agera agent åt Den Mossgröna Duon. Då mossorna är extremt upptagna, så kommer jag hädanefter att sköta deras mail och deras Fan Page på Facebook.

Jag vill dock poängtera att mossorna själva kommer fortsätta läsa sina mail (och besöka sin fan-sida) flera gånger i veckan. Mitt jobb, som administratör, går framför allt ut på att göra mossornas jobb lite lindrigare: jag kommer kolla deras mail dagligen, och göra dem uppmärksamma på de intressanta brev som kommer in (och ta bort spam och annat skräp). Jag kommer också hjälpa till att promota Den Mossgröna Duon i olika sammanhang.

Simma lugnt!

Zelda.

A-brunnar, K-brunnar och triangelsymboler

2009-06-10T00:41:00.002+02:00

Förutom A-brunnar och K-brunnar och sånt där så finns det ju även något som tydligen kallas "polygonpunkt" och pryder våra gator lite här och där. Dessa kännetecknas med en triangelsymbol.

Och precis som det har kunnat skrockas om att det inte ska klivas på A-brunnar, eftersom de för otur med sig, så var dessa triangelmärken inte heller populära bland folk främst då man var i yngre år - för: gick man på en sån så kunde man bli hooomosexuuuuell, hette det.

- Då en riktig Mossgrön får syn på en såndär så är det första hon gör att gå fram och kliva, stampa och hoppa på den.

----------

Andra bloggar om: polygonpunkt, A-brunn, K-brunn, triangel, symbol, skrock, tur, otur

10 snabba med: Py Bäckman

2009-06-09T00:40:00.003+02:00

Py Bäckman har fått tio snabbfrågor som hon svarat på. Vi förutsätter att majoriteten av våra läsare har stenkoll på vem Py är (det ska man ha) men känner man ändå att en liten påminnelse behövs, eller om man helt enkelt är sugen på en uppdatering om vad hon t.ex. är aktuell med just nu i sommar, så rekommenderas den officiella hemsidan där i princip allt finns.

Py’s ultimatum:

1. Band eller solo?
Band! Bra band!

2. Dylan eller Elvis?
Mycket svårt! Båda två! Men ok Dylan då – han lever ju!

3. Munspel eller piano?
också svårt! Behöver piano för att kunna komponera och munspelet för att leka och lajja!

4. 80-talet eller 90-talet?
Fick jag tillbaka 80-talet fast som jag är funtad nu – hade jag ju bonustid!

5. Lila slips eller rosa slips på Göran Hägglund?
Rosa-som ju är en urvattnad variant av rött!

6. Melodifestivalen 1979 eller Melodifestivalen 1992?
79! Nyhetens behag!

7. Pastor Helge Fossmo eller Kristi Brud?
Måste man välja? Inte Fossmo! Och kristi brud heller

8. "Narrarna Dansar" eller "Kvinna Från Tellus"?
narrarna kanske

9. Stadsliv eller skogsliv?
skogsliv!

10. Nalle Knutsson eller Jugge Nohall?
jugge, stor komik!

----------
Andra bloggar om: Py Bäckman, artist, sångerska, låtskrivare, musik, ultimatum

KATTHEMMET I FISKSÄTRA BEHÖVER HJÄLP!

2009-06-09T00:39:00.001+02:00

Är man en riktig mossa (eller en riktig människa över huvud taget) så vill man hjälpa alla stackars katter, som behandlas som leksaker av känslokalla människor. Katthemmet i Fisksätra har extremt dåligt med pengar, och extremt många katter som behöver nya hem (efter att ha blivit bortkastade av hänsynslösa människor som tröttnat på sin familjemedlem).

Vill Ni ta hand om någon/några av hemmets katter och/eller donera pengar till verksamheten, så är det bara att besöka hemsidan! Var nu goda lebbor och/eller världsmedborgare och gör som vi sagt!

NU HAR BUTCHFLATORNA BÖRJAT SKAFFA SIG MOPS!

2009-06-08T00:37:00.002+02:00

Den Mossgröna Duon bevittnade det med egna ögon: i fredags, på självaste T-centralen, drällde det in en massa butchlebbor i sällskap med en mops! Det var tydligt att de orangea individerna var där för att lyssna på Miljöpartiets tal inför EU-valet. När hbt-frågorna kom på tal tjoades det och applåderades! Och mopsen var helvild! Han klättrade och pratade och verkade vara tjenis med alla (något som är väldigt vanligt hos just mopsar). Det var tydligt att även han tänkte rösta på Miljöpartiet. Han talade dock inte om vilken läggning han själv tillhör (vilket också är väldigt vanligt hos just mopsar).

Den Mossgröna Duon blev glad av att se orangea i sällskap med en mops. En av oss mossor har mops själv (han är dock inte kvar här på jorden), och i all vår okunnighet inbillade vi oss att mopsar enbart platsar bland just mossor. Vi hade jäkligt fel: mopsar gör sig otroligt bra även i orangeas sällskap!

Ikväll skålar vi för mopsen vi såg och alla hans lebb-väninnor! Vi skålar också för en av de orangeas väska, som var full av mopsar (den ena halvan av Den Mossgröna Duon äger en liknande).

Nu är det upp till Er läsare att göra som mopsarna: gå och rösta i EU-valet!